Inlagt 2019-05-11
Rätt jordtemp för olika odlingar
När jorden släpper ifrån spaden bör jorden hålla en temp. På 5-6 grader, vilket är den temp. som de flesta grönsaker kan gro i. Till exempel sallat, rucola, ärter, persilja, spenat och dill liksom kålrot, kålraabi och rädisor. När tempen blivit 8–10 grader är det tid för morötter, mangold och rödbetor.

Även potatisen ska ned vid den tempen. Bondbönor gror redan vid 4 gr. Den sätts på 8-10 cm djup och behöver stå med ett radavstång på mellan 17-30 cm avstånd för att plantorna ska utvecklas bra.

Du kan själv tillverka en del växtskyddande medel. Bikarbonat påverkar mjöldagg så att svamparna inte kan föröka sig. Blanda 1 matsked bikarbonat med 1 liter vatten och 1 matsked rapsolja. Häll i en sprejflaska och duscha växten, även undersidan av bladen upprepade gånger. Såpa kväver bladlöss och annan ohyra. Blanda 1 liter vatten, 0,5 deciliter såpa och 1 matsked rödsprit. Häll på sprejflaska. Duscha flera gånger i ett par veckors tid.

 

 

Inlagt 2019-04-07

Så här gör du ett potatisland
Trampa ned växtligheten på det område du vill ha ett potatisland
Lägg ut sättpotatis på marken. 60 cm mellan raderna och 30 cm mellan varje potatis
Täck potatislandet med halm, minst 30 cm.
Följ tillväxten och vattna vid behov
När potatisen har blommat kan du sticka ned handen under halmen och skörda potatisen under halmen
Nästa år har du en fin odlingsbätt. Gräs och ogräs har kvävts under halmen medan potatisen har grävt jorden åt dig

Inlagt 2019-01-27

Gödsla smart och naturligt
Vänta med gödsling tills du ser att växterna har kommit igång att växa på våren. Gödslar du tidigare är det stor risk för näringsläckage.

Stor risk att framför allt kväve och fosfor annars hamnar i våra vatten och bidrar till övergödningen. Växterna använder mest näring när

de växer som mest, vilket de gör när dagarna är som längst kring midsommar. Efter det behöver du inte gödsla perenner och absolut inte

träd och buskar. Ettåroga blommor och grönsaker kan du fortsätta att gödsl,a eftersom de ska forsätta att blomma och växa "ända in i kaklet.

Använd i första hand egen kompost från kök och trädgård. samt guldvatten, det viss säga kiss som späds ut 1/10. Kan kompletteras med

exempelvis näringsvatten från nässlor och vallört.

Speciagödsel behövs aldrig eller mycket sällan.  Butikernas stora utbud för till exempel tomater, orkidéer, rododendron och rosor är därför onödigt.

 

Att kalka behövs nästan aldrig. Höstgödsla behövs heller inte. En klassisk höstgödsel innehåller framför allt kalium och fosfor, men ingen kväve. Grundregeln för hur ofta och hur mycket är att använda den så kallade promillemetoder, 1 ml per liter vatten vid varje vattning.

Kväve och fosfor är det som det oftast råder brist på.

Förutom koldioxid, syre och vatten behöver växterna 14 olika grundämnen. Ämnen som behövs i lite större mängder är kväve, forfor,

kalium, svavel och magnesium. De som behövs i liten mängd är bland annat järn, mangan och zink. När det gäller kväve (N), forfor (P)

och kalium (K) är de ideala proportionerna N:100, P14 och K:64.

 

 

 

Inlagt 2019-01-15

Grönsaksodling
Börja i mindre skala. Att fräsa upp en stor gräsmatta resulterar i massa små rotbitar som tar fart och gör att jorden växer igen på nolltid.

Kring 100 kvm så kan skörden bli god. Knepet stavas djupbäddsodling. I en djupbädd är jorden minst 50 cm djup bädden maximalt 120

cm bred. Det gör att jorden tidigt blir varm och är näringsrik och lucker. När maskar, smådjur, och mikroorganismer slipper bli störda kan

de arbeta i lugn och ro., vilket gör att de sköter både grävandet och mullhanteringen. I en djupbätt kan du odlar fyra gånger så mycket grön-

saker än på friland vilket innnebär att du kan få stora skördar på liter yta. Förklaringen är att rötterna kan leta sig djup ner i jorden för att

hämta näring och fukt, med resultat att plantorna kan stå tätt, dels att du inte behöver skötselgångar mellan plantorna. En traditionell djup-

bädd börjar ett eller två spadtag ner i marken och bygger allt eftersom på med uppemot 50 cm. En djupbätt kan även anläggas med pallkragar

där två styckna på varandra ger ett bra jorddjup.  Grönsaker som odlar: Bondböna, Dill, Frilandsgurka, Grönkål, Huvudsallat, Kronärtskocka,

Lök, Majs, Mangold, Morot, Plocksallat, Potatis, Pumpa, Purjolök, Rucola, Rädisa, Spenat Squash, Busktomat, Vitkål, Ärter (klättrande)

Örter som odlas: Gräslök, Mynta, Oregano, Persilja, Rosmarin, Timjan

 

Inlagt 2018-09-08

Trädgården i september

·       skörda i kökslandet

·       ta in de sista gröna tomaterna och låt dem mogna i köket

·       klipp ner hösthallon helt efter sköd

·       beskär sommarhallon. Ta bort de skott som burit frukt och glesa ut de nya

·       plantera vårblommande lökar

·       dags att sätta vitlök. Sätt klyftorna med rotändan nedåt på 6 cm djup och 15 cm mellan plantorna.

·       rensa ogräs

 

Inlagt 2018-09-08

Trimmer

Dags att byta ut trimmern. AL-KO har en batteridriven, GT 36 LI på 36V med tråd som ser bra ut för under 1000: -

 

Inlagt 2018-08-18

Gröngödsel – en näringsrik vilopaus

Den ger näring, ökar mullhalten och cirkulationen av syre och vatten. Gröngödslingsväxter ger jorden en chans att återhämta sig inför nästa odlingsperiod.

I korthet är en gröngödslingsgröda en växt som odlas för att slås av och sedan grävas ner i jorden där den fungerar som både gödsel och jordförbättring.

Grödor med djupa rötter tar upp näring som andra växtrötter inte når, en näring som återförs till jorden när plantorna myllas ned. Till gröngödselväxterna hör även baljväxter som kan ta upp och fixera kväve från luften.

Detta ger direktnäring när växten vänds ner i jorden. Växande gröngödslingsgrödor ger inte mycket plats för ogärsen samt då även att fuktigheten bevaras.

Den bästa gröngödslingen är en mix av växter med olika egenskaper: de som producerar stor bladmassa, de som luckrar jorden med rotsystemet och de som fixerar kväve.

Perserklöver, alexandinerklöver, subklöver, blodklöver, vicker och ärtor kan fixera kväve.

Honugsört, solros, vallört, bovete och honungsfacelia ger stor bladmassa som höjer mullhalten i jorden när de bryts ned.

Tagetes gär att jorden kan gå en match mot skadliga nematoder.

Gul sötväppling, blålusern, och åkerböna har kraftiga rotsystem som luckrar upp jorden och samlar näring från djupare jordlager.

Havre, honungsört, höstråg, höstvete, fodervicker, luddvicker, perserklöver, blodklöver och alexandrinerklöver växer snabbt och fungar bra om fånggrödor.

Gräsarter som timotej och rajgräs har högt kolinnehåll och binder kväve. Med gräs nermyllat i jorden minskar risken för att kväve ska lakas ur marken.

När gröngödselgrödan vuxit till sig ska den slås av innan den sätter frö. Planerad gröngödsling är toppen, självsådd kan bli ett gissel.

Till hösten vänds allt som är kvarner i jorden. Hacka eller klipp sönder grova stjälkar. Mylla ned växtmaterialet grunt, med god tillgång till syre multnar det lätt.

Blanda gärna ner torra löv, de är kolrika och binder kväve i jroden.

 

Inlagt 2018-08-04

Trädgården i augusti

·       skörda grönsaker

·       så grönsaker med kort utvecklingstid som sallat och rädisor

·       så machesallat för skörd i höst och vinter

·       gallar småplantor i grönsakslandet

·       rensa upp i jordgubbslandet efter skörden. Gödsla plantorna

·       toppa tomatplantorna. Forsätt tjuva skott i bladvecken. Tilläggsgödsla

·       gallra krusbär- och vinbärsbuskarna efter skörd

·       skörda kryddväxter, torka för vintern

·       skörda lök och lägg på tork, gärna ute på torr och varm plats

·       så gröngödsling när kökslandet är färdigskördat

·       gödsla växthuset. Plantorna förbrukar mycket näring just nu

·       kartgallra fruktträd

·       beskär frukträd

·       plantera vintergröna växter som järnek, buxborn, mahonia och barrväxter så de hinner etablera sig innan vintern

·       beskär vårsavande träd och buskar

·       rensa ogäs innan de går i frö

·       anlägg eller reparationsså gräsmatta

·       putsa häckar och prydnadsbuskar inför vintervilan

·        

 

Inlagt 2018-07-12

Vitlök

Det krävs lite känsla för att veta när du ska skörda vitlöken. Det beror, som mycket annat i odlingens värld, på vilken sort du har odlat. En tumregel är att försöka kolla efter mitten av juli, eller så kan du börja tjuvkika redan den 10:e…

 

Det finns en sak du ska hålla stenkoll på, och det är färgen på blasten. Du vet att det är dags att skörda när blasten börjar torka eller gulna i toppen. Om du väntar för länge så släpper skalet runt löken. Det påverkar både utseende, hållbarhet och lökens hälsa.

 

Du kan skörda vitlök som liten (när löken är cirka tre centimeter lång) med grön blast redan tidigt på sommaren. Men ta inte blasten från den lök som du vill ska växa sig stor även om det kan vara frestande. Löken behöver sin blast för att växa!

 

Inlagt 2018-05-30

Myror på tomten
Om du vill bli kvitt myror utan att använda gift finns följande tips:

-         Mixa en näve opoppade majskorn i en mixer eller köp ett paket majsmjöl. Strö eller lägg ut mjölet i små högar där det finns myror. Efter några dagar är myrorna borta.

-         Myror hatar doften av kanel. Strö ut kanelen på myrstacken så flyttar myrorna därifrån efter ett tag.

-         Myror i blomkrukor eller rabatter utomhus. Strö ut ett lager bakpulver, efter ett par dagar är myrorna borta.

-         Vänd en fuktig rengöringssvamp i socker och lägg den bredvid myrstacken. Myror älskar söta saker, så till den milda grad att de äter ihjäl sig.

-         Spreja rödcederolja längs med myrornas gångvägar och på de platser de gillar att hålla till så försvinner myrorna.

-         Blanda 1 dl såpa med 8 liter vatten och vattna mot ohyra under gångplattor och trappan. Då flyttar myrorna.

 

Inlagt 2018-04-13
Knipsa ogräs
Om du vill trötta ut rotogräs som kirskål, skräppa, maskros, kvickrot, åkertistel, gråbo eller parksallat ska du vara ute tidigt på våren. Du ska utnyttja växtens kompensationspunkt som exempelvis för kvickrot är när roten satt 3-4 blad. Den hämtar då näringen från roten där det lagrats från föregående år. Tar du den tidigare får du slå av bladen 9-10 gånger. Nyttjar du kompensationstidpunkten kan det räcka med 6 gånger. Har den 5-6 blad har du för den här gången förlorat matchen. Kompensationstidpunkt för kirskål är 5-10 blad per skott, skräppa 5-6 rosettblad, maskros tar man helst bort med hela roten annars när den just satt blomknoppar,

åkertistel 8-10 väl utvecklade blad som som utvecklas som en rosett nära jordytan, gråbo är som känsligaste i tidigt knoppstadium och sist parksallat har sin kompensationspunkt när 5-10 blad per skott. Näringsreserven i växtens rötter och/eller underjordiska stamdelar är begrränsad och om de gröna bladen inte får utvecklas svälter roten ihjäl. Genom att hela tiden ta bort gröna växtdelar samt hacka sönder rötterna, så att flera små rot- och stamdelar måste använda energireserven för att skjuta skott, kan ogräsen utrotas. Det gäller att vara mer envis än ogräsen. Alternativt täck jorden med tidningar och svart plast under två säsonger så kvävs ogräset. Förankra materialet med sten, plank eller något annat tungt så att inget ljus kommer in. Du kan även försvaga ogräset på en odlingsbädd genom att odla jordärtskockor. Dessa ändrar jordstrukturen  och suger i sig all näring så att det inte blir mycket kvar till ogräset. Det som överlever är lätt att rensa bort.

 

 

Inlagt 2018-04-10

Göra rent innan odling
Diska dina krukor med såpa och vatten. Det tar död på det mesta av ohyra t. ex svampar, bakterier och virus som kan spridas till årets nya fräscha plantor. Knacka ut så mycket jord som möjligt. Skrubba växthuset med såpvatten. Borsta med en vanlig diskborste, även i alla hörn. Med lite citronsyra upplöst i ljummet vatten tar du bort kalkfläckar och alger. Såpblandning: 1 del såpa och 5 delar vatten.


Inlagt 2018-04-10/2019-06-01
Lägga gräsmatta
Förarbete

Förbered underlaget som om du skulle så gräsmattan. Ett gediget förarbete är A och O för att nå ett lyckat resultat. Bearbeta först jorden noggrant genom att fräsa den till 10-15 cm djup och blanda samtidigt in cirka 5 kg av till exempel NPK 11-5-18 alternativt NPK 18-4-10 per 100 kvm. Vid nyanläggning rekommenderar vi att ni lägger minst 5-10 cm matjord. Plocka bort stenar och kvistar. Välta ytan och vattna om det är mycket torrt.

 

Utläggning av mattan

Kratta ytan lätt före utläggning. Börja sedan vid en rak kant och lägg sedan gräslängderna i tegelstensförband så att tvärskarvarna inte kommer mitt för varandra. Pressa samman skarvarna. För att undvika luftfickor måste du gallervälta eller på annat sätt packa gräsmattan väl så att rötterna får kontakt med underlaget. Omedelbart efter att läggningen är klar så vattnar du så rikligt att mattan och underlaget är ordentligt blött. Lyft ett hörn på mattan och kontrollera att vattnet trängt ned.

Underhåll av mattan
Snömögel är ett vanligt angrepp som uppträder som vita, kala fläckar i gräset, speciellt efter en lång vinter. Kratta bort det döda gräset med en lövräfsa, lägg på lite matjord och så i med snabbgroende renoveringsgräs.


På skuggiga och fuktiga partier av gräsmattan får mossa lättare grepp. Om skuggan inte minskar kan du aldrig få bort mossan hur du än anstränger dig. Kratta eller vertikalskär aldrig i mossa! Då bidrar du till spridningen istället för tvärtom. Använd järnsulfatbaserade medel för att ta död på mossan. Blanda ut järnsulfatlösningen i vatten och sprid över gräsmattan.  Här gäller det att få in mer sol genom gallring av intilliggande växtlighet. Om skuggan inte minskar kan du aldrig få bort mossan hur du än anstränger dig. Kratta eller vertikalskär aldrig i mossa! Då bidrar du till spridningen istället för tvärtom. Dressa i juni med grovt sand 0.2-0,8 mm. Läggs i högar som sopas ut på gräsmattan 1 cm tjockt. Fyll ut gropar upp till 10 cm. Sanden tränger ned efter 1 vecka. Sanden gör att rötterna får mer syre och trivs bättre. Torkad hönsgödsel bra för gräsmattan. Sand är bra mot mossan då ytan blir torrare. Ferrogent (järnsulfat) 1,5 - 2dl till 10 liter vatten blandas och sprids ut. Vattenkanna med en bred stril kan vara lämplig. Efter ett par dagar kan mossan krattas bort eller tas bort med hjälp av en vertikalskärare. Vill du inte blanda själv så prova med Bayer Garden Stroller Plus+T Kombi vara mest effektivt.

I testet av mossmedel har bland annat:

Så snart gräsmattan har vårstädas kan gräsmattan med fördel få en omgång gödsel. Vissa skolor säger att man därefter ska gödsla litegrann varannan, till var tredje, vecka fram till midsommar. Använd helst organisk gödsel istället för konstgödsel, men om du ändå använder konstgödsel – se till att det är fuktigt i marken, annars riskerar gräset att brännas. Pelleterat hönsgödsel används av många som en miljövänlig organisk gräsmattegödsel. Under juli månad kan en långtidsverkande gräsmattegödsel läggas på, typ Algomin. Det är bättre att gödsla lite och ofta än tvärt om. Om gräset drar iväg för snabbt blir det glest och långt istället för kort och tätt. Det kan vara en god idé att köpa en strollervagn för att få jämn spridning av näringstillförseln.

Kalka inte då balansen i jorden påverkas drastiskt!
I slutet av maj och början av juni är bästa tiden att vertikalskära gräsmattan. Gräsmattan behöver inte vertikalskäras varje år, men när det görs ger det gräset ny kraft och vitalitet eftersom man skär sönder rotsystemet vilket stimulerar tillväxten och nya rotskott.


Gropar och svackor i gräsmattan fylls ut med lite tyngre jord med högre lerhalt.


Nästa steg är att stödså. Efter vintern finns alltid kala fläckar och skador på gräsmattan. Så i gräsfrön för att förtäta gräsmattan och hålla ogräset borta. Det finns speciellt gräsfrö som klarar skuggiga partier bra. Mylla ner fröna med kratta och platta till.


Som sista steg kan gräsmattan få ett tunt lager toppdress. Toppdress består av torv och sand med mineraltillsats och gödsel. Det stimulerar skott- och rotutveckling, vilket gör att gräsmattan behåller fukten och gör den tåligare mot slitage.

Vattna hellre sällan och rikligt än ofta och lite. Vattna på morgonen, eftersom vattnet annars lätt dunstar i solen. På kvällen lockar dessutom vatten fram sniglar.

Under gräsets växtsäsong bör det klippas minst en gång i veckan, helst ett par gånger. Cylinderklippare ger ett finare snitt i grässtrået än rotorgräsklippare. Klipp inte mer än en tredjedel åt gången.

Om du inte samlar upp gräsklippet lägger det sig som en matta nere vid gräsroten och hindrar näring och ljus från att komma ner till rötterna. Behöver du reparera eller nyså din gräsmatta är gräsfrön från ”Skånefrö” ett bra val. Råd o Rön gav det bästa betyg av de som testas 2019. Dessutom till ett bra pris.

Inlagt 2017-11-20
Potatisodling
Att sätta potatis i juli är tricket för att locka fram sommarens smaker en sista gång innan vinterkylan drar in.
I tunnelväxthus kan du sedan skörda i november. Ex.vis sorten SarpoMira är känd för att vara otroligt

motståndskraftig mot potatismögel. Gråmögel drabbar många grönsaker på hösten, särskilt de som växer på

fuktiga platser som växthus. Dessbättre tar inte potatisen skada och blasten ska hur som helst klippas ner

innan det fryser. De knölar som sätts i juli kan förvaras i kylskåp. De får långa vita groddar som slingrar sin

in i varandra men det gör inget.  När de kommer väl ned i jorden växer de fint. Det är viktigt att om du

sätter traditionellt på våren att komma igång tidigt. Då hinnar de växa ordentligt innan angreppen slår till
och det ger större skörd.  Du kan för att snabba på rota potatisen som inte är samma sak som att förgro den.

Lägg den på fuktig jord. Då bildas både groddar och rötter. Det ger potatisen ett flera veckor långt försprång.

Ex.vis rota den i slutet av februari, planterar på skyddad plats den första veckan i april så kan det i bästa fall

skördas sista veckan i maj.  Om potatisen drabbas av potatismögel syns mörka skador på blasten som ser

nästan ut som brännskador. Så fort de syns ska blasten skäras ned och brännas eller lämnas på åter-

vinningsstation. Potatisen kan ligga kvar i marken och skördas som vanligt fastän blasten är kapad.

Potatis kan odlas traditionellt i land med fin jord, i krukor och komposter, i halm direkt på gräsmattan

eller i en hög packad med trädgårdsskräp. Dock måste den skyddas för solljus. Då blir de gröna och kan

utveckla giftiga ämnen. Gröna potatiser ska inte ätas men kan gott och väl användas som utsäde om den

i övrigt är frisk och fin. Kupo jord omkring dem eller täck med växtmaterial som kan vara ogräs, blast,

gräsklipp, löv. Det skyddar lika bra som jord. Det blir sedan till jord. Förvara den ex.vis i pappkartonger

eller papperspåsar på en sval och mörk plats i ett garage/förråd. Om den börjar gro är det för varmt och

i minusgrader trivs den inte.

 

Rota potatis: Fyll ett tråg eller en bricka med jord, torv eller sand. Fukta jorden lätt. Lägg ut sättpotatis,

går bra att lägga dem ganska tätt. Låt tråget stå svalt (10-15 grader) och ljust i cirka 4 veckor. Sätt sedan

varje potatis för sig.

 

Skörda på många sätt: Knöl för knö. Tidigt på säsongen stick ned en hand vid plantorna och vittja dem

på 1 eller 2 potatisar. Plantan får stå kvar och utveckla fler potatisar efter hand. För flera skördar lossa

plantan från marken och skörda alla stora potatisar. Klipp sedan ned blasten och sätt plantan i jord igen.

Några veckor senare har ny blast vuxit ut och nya potatisar kan skördas i slutet av sommaren. Vid slut-

skörd lägg blasten på komposten och odlingsytan kan användas till annat. Det går bra att använda

egenodlad potatis för utsäde. Dock inte skörd som drabbats av potatismögel.

Om blasten fryser vid tidig utsäde så klarar sig potatisen i de flesta fall. Blasten väser upp igen.

Inlagt 2017-09-12
Träd nära hus
Hur nära ett hus ett träd kan stå beror på trädets och husets egenskaper. Det som spelar störst roll är husets grund och trädets rötter. Med krypgrund eller torpargrund är risken mindre men bör åtminstone stå
ett par meter från varandra. Detta för att de kraftiga rötterna närmast trädet inte ska lyfta upp grunden. Är det fuktigt runt huset kan ett törstigt träd, som björk, torka ut marken. Har huset en källare eller bottenplatta
Speciellt om det finns dränering och avlopp. Där bör rötterna inte nå huset så räkna åtminstone 5-7 meter från huset. En ung björk växer dubbelt så fort om den står blött än på torrare mark. Störs är risken med törstiga träd och träd med aggressiva rötter som som popplar, asp, al, pil, sälj men även skogslönn. Att tänka på är att även höjden kan förstöra sol och utsikt för grannarna. Ornäsbjöken kan bli 20-25 meter hög och en krona med enbredd på 8-12 meter.

1.    Inlagt 2016-12-04
Jorden – nyckeln till en fin trädgård
Rabarber tunna som sugrör? Svindyra växtinköp som inte blir som förväntat? Kanske dags att ersätta befintlig jord med det som växterna behöver? Välvattnad jord med rätt pH-värde samt gödsel (natur) och biokol. I gamla trädgårdar där man odlat länge kan matjordslagret vara ändå upp till 80 centimeter. Genom årens lopp har nytt organiskt material, gödsel, kompost och näring lagts i lager på lager och detta gör denna jord så tacksam att arbeta och odla i. Det som vill veta mer om betydelsen för ett lyckat resultat i sin trädgård kan hämta inspiration i boken ”Jord”.  I sandjord är ofta kalium och fosfor en bristvara. I lerjord finns det ofta tillräckligt med kalium men inte fosfor. Kväve lakas lätt ur jorden och är därför nästan alltid brist på.

2.    Grundgödsling på våren. Grundgödsla när det torkat upp på våren. Då förser du växterna med den näring de behöver under växtsäsongen. Stallgödsel fårn ko och häst passar bra. eftersom de innehåller alla viktiga näringsämnen samt organisk material som förbättrar jordkvalitén.

3.    Stödgödsling tidig sommar. Ungefär en månad efter grundgödslingen kan man börja stödgödsla de växter som behöver det. Stödgödslingen får gärna vara kväverik (gräsklipp/nässelvatten). Grönsaker kan man fortsätta

4.    gödsla fram till skörd.

5.    Kväve (N) är bra för tillväxt men lakas lätt ur jorden. Kål, vitlök och selleri gillar kväve.
Gör att växten kan bygga upp stjälkar och fin och frisk bladmassa. Kväve finns i välbrunnen stallgödsel, i hönsgödsel, färsk gräsklipp och urin.

6.    Fosfor (P) är bra för rotutveckling. frukt-  och blombildning samt frösättning. Gurka, kål, purjolök, morot, bönor och rabarber.
Gynnar tillväxt, blombildning och fruktsättning. Finns i välbrunnen stallgödsel och urin.

7.    vill ha fosfor. Kalium (K) är bra för fruktsättning och ger motståndkraft mot sjukdomar. Rosor, fruktträd och bärbuskar, kål, spenat, lök, rödbetor och morot giller kalium. Viktig för växtens vätskebalans och ämnesomsättning samt för grödornas smak och hållbarhet. Finns i välbrunnen stallgödsel och urin. Lerjordar har bra förmåga att leverera kalium via markvätskan.

Inlagt 2016-11-27
Anlägga köksträdgård
Här finns exempel på hur en köksträdgård anläggs. Klicka här!

Inlagt 2016-11-25
Näring till köksträdgården
Så här gödslar jag mina odlingslådor mellan grödorna. Se mer från Skillnadens Trädgård på. Klicka här!