Egen solenergi

Publicerad med tillstånd av tidningen Åter (www.ater@alternativ.nu) samt författaren Lars Andrén (www.drivkraft.nu)!



Ingress

Går du som många andra med funderingar att insvestera i solceller? Tveka inte – förutsättningarna till en god affär är stora, för att inte säga väldigt gynnsamma. Men finns det några fallgropar att se upp med? I den här artikeln ska vi reda ut vad som är viktigt att uppmärksamma i samband med inköp av solceller för att skapa en säker, trygg och långsiktigt hållbar investering.

Solstrålar är gratis och i sin omvandlingfas. Till el eller värme, miljö och klimatneutrala. Du blir visserligen inte självförsörjande men tar kontroll över den del av elproduktionen som solcellerna bidrar med. Bra ur ett resursperspektiv men också för hushållsekonomin och inte minst miljön och klimatet. Det går att komplettera sin anläggning med batterier för att öka täckningsgraden, och extra intressant blir det naturligtvis om hushållet har en elbil som kan laddas med egenproducerad el.

Installationstakten för solcellsanläggningar har under senare år ökat dramatiskt vilket gör tekniken mer tillgänglig genom att fler aktörer intar marknaden samtidigt som priserna hamnar på låga och stabila nivåer. Tekniken är robust med långa garantitider och minimalt behov av underhåll och service. Som privatperson kan du dessutom nyttja ett grönt skatteavdrag.


Inventera dina förutsättningar

Först och främst måste du hitta en plats att placera solpaneler på. Bäst är att lägga panelerna på husets tak. Det är viktigt att ytan är skuggfri och gärna obruten, det vill säga att inga kupor eller ventilationsdon sveper skugga över panelerna. Att kunna montera panelerna sammanhängande blir bäst estetiskt men också mest praktiskt. Lutningen på taket bör vara mellan 25 och 65 grader från horisontplanet, beroende på vilken breddgrad anläggningen ska monteras på. En söderorienterad anläggning ger bäst årsutbyte, men det går också att placera solpanelerna i väst- och östläge och på så sätt få en högre täckningsgrad med något lägre utbyte.Det finns i stort sett standardiserade monteringsdetaljer för alla tänkbara takmaterial. Om det gäller eternittak finns dock en speciell lagstiftning att följa.

Sedan gäller det att kontrollera sin elcentral och elabonnemanget så att säkringsnivån till nätet och serviceledningen (husets anslutningskabel till nätet) är anpassad för den storlek av anläggning som blir aktuell. Uppstår det några frågetecken kring det här kan det vara bra att ta en dialog men en elektriker eller nätägaren.

Dimensionering

Generellt är det inte lönsamt att producera mer el än motsvarande hushållets årskonsumsion eftersom skattereduktionen per kWh bara gäller denna el. Ett argument för att inaxa storleken är att egenanändningen minskar och värdet på den ersatta kWh, d v s den el som du använder direkt, är större än den som levereras ut på nätet. Med nuvarande skattereduktion på 60 öre/kWh för det överskott man matar in till nätet är skillnaden inte så stor, men ingen vet hur länge denna skattereduktion kommer att finnas kvar.

Det finns naturligtvis undantag och samtidigt blir merkostnaden för ytterligare paneler mindre eftersom kostnaden för kablage och växelriktare kan fördelass på flera paneler, vilket ger ett lägre pris per kW. Vid dimensionering kan andra aspekter än den egna ekonomiska lönsamheten göra att man vill ha en större anläggning, som t ex estetiska skäl, att man vill vara självförsörjande, bidra med bra energi för fler eller att man planerat att skaffa elbil. Normalt hjälper leveranttören till med dimensioneringen men man kan själv göra beräkningar på tjänsten som t ex www.solcellskollen.se.

I sammanhanget kan nämnas att det för många kan bli aktuellt att bygga ut anläggningen i händelse av att hushållet eller företaget investerar i elfordon. Batteritekniken utvecklas också, vllket på sikt kan motivera större anläggningar som ger en ökad täckningsgrad över dygnet.

Det viktiga vid dimensioneringen är att göa en ekonomisk konsekvenskalkyl som tar hänsyn till värdet av egenanvändningen och vad den sålda elen kan få för långsiktigt värde. Idag kan till ex-empel en skattereduktion på 60 öre/kWh adderas till det som elhandlaren betalar för den mottagna elen. Skattereduktionen gäller upp till 30.000 kWh eller som mest så mycket el man köper under ett år.



Val av entreprenör

Utbudet av leverantörer och installatörer ökar i rask takt. Det är bra, dels för tillgängligheten, dels för konkurrensen som med detta ökar kvalitén och pressar priserna.

Det viktigaste är att det installerande företaget har de behörigheter som krävs för att montera anläggningen. De behöver ha utbildning i takarbete, om nu detta är aktuellt, men framför allt behörighet och godkännande av Elsäkerhetsverket. Detta måste dokumenteras i samband med upphandlingen. Det kan finnas en fördel att välja en lokal entreprenör då närhet skapas till eventuellt servicearbete och uppkomna driftfrågor.

Garantivillkoren varierar stort mellan olika tillverkare och installatörer, vilket gör att de måste synas extra noga i samband med utvärdering av inkomna offerter. Generellt är effektgarantierna på panelerna generösa och uppgår till 25 - 30 år. Det är dock viktigt att koppla dessa till panelernas produktgaranti, som generellt inte gäller så många år. Bredvid detta finns det garantiutfästelser på växelriktare, montage och installation, kablage och andra ingående komponenter. I grunden är den här typen av anläggningar oerhört robusta med lång livslängd och minimalt behov av underhåll.

En annan viktig sak är naturligtvis priset. Det uttrycks ofta i kr/kw och ligger till grund för en beräknad årsproduktion. Här gäller det att vikta på lika villkor och se vilket utbyte som erhålls per investerad krona.

För att kunna utvärdera det offererade företaget kan det vara bra att besöka ett antal referensanläggningar. Förutom omdöme kring tekniken, installation och det aktuella företaget är det alltid värdefullt att se sakerna på plats. Hur ser panelerna ut på taket, hur stort utrymme tar växelriktaren, låter det något från anläggningen, stämmer produktionen mot vad som utlovats och så vidare.

Min rekommendation är att köpa en nyckelfärdig anläggning och inte göra något själv över huvud taget. Dels har det med säkerhet och lagstiftning att göra, dels för att inte komma i besvärande situationer i samband med eventuellt produktionsbortfall eller garantiärenden.

Kontakter och lönsamhet

Över tid är en solcellsanläggning lönsam. Drivenergin, det vill säga solinstrålningen, sker utan kostnad vilket innebär att lönsamheten ökar när elpriset stiger.

Generellt återbetalar sig en solcellsanläggning på 10-14 år, dvs efter anläggningens halva livstid. Det innebär i så fall att anläggningen kommer att tjäna lika mycket som den kostat, d v s ge 100% avkastning räknat på 25 år. Det finns dock många antaganden som påverkar här. Om man har låg egenanvändning vilket många villaägare har och skattereduktionen försvinner samt att effekttariffer införs kommer återbetalningstiden att öka rejält.

Priserna för solanläggningar varierar naturligtvis stort, beroende på storlek, val av teknik och om det råder några speciella förutsättningar för monteringen, t ex att det behövs byggnadsställningar.

Det bästa är helt enkelt att ta in 2-4 offerter och jämföra storlek på anläggningen och priserna. Utifrån detta erhålls i bästa fall en någorlunda enhetlig bild av kostnaden. Villaprojekt brukar hamna kring 12 000 - 16 000 kr/kW om det är någorlunda standardiserade system som avses.

För att få en bild av konkurrenskraften och lönsamheten i de olika offertförslagen kan en annuitetsmetod eller rak paybackkalkyl tilllämpas. I en rak paybackkalkyl beräknas solinvesteringen återbetalningstid utan hänsyn till räntekostnad, driftkostnader, degradering av solelproduktionen över tid och elprisändring. Om en villaägare investerar 100 000 kr i en solelsanläggning som producerar 8 000 kWh per åt och elpriset fastställs till 1,20 blir återbetalningstiden 100 000 / (8 000 kWh x1,20 kr) = 10,5 år.

I enannuitetskalkyl fördelas kapitalkostnaden över en kalkyltid med en fastlagd realränta, det vill säga en uppskattad ränta utöver inflationen, samt en ev driftkostnader och degradering av solelsproduktionen över tid. Investeringen får då en fastlagd kostnad per kWh över kalkyltiden. Investeringen har då en kostnad att förhålla sig till som i det här fallet ska ge en vägledning över konkurrenskraften med ledningsbunden el. I exemplet oven blir då priset per kWh då (realränta och övriga kostnader ej inräknade) 100 000 kr / (8 000 kWh x 2 5år) = 0,5 kr.

I verkligheten kommer sedan lönsamheten förstås påverkas av hur ränta och elpriser förändras och vilka ingångsvärden för kalkyltid och ränta som investeraren väljer.



Övriga tips

Norway

Nätägaren: Det är viktigt att göra en föranmälan till nätägaren inför installationen. Normalt görs detta av den anlitade installatören – det är viktigt kontrollera att så sker. Till nätägaren ska det också göras en färdiganmälan innan anläggningen tas i drift. Detta är av flera skäl mycket viktigt. I samband med färdiganmälan kan det också krävas någon form av besiktning. Villkor för detta meddelar nätägaren.

Elhandlare: Som solanläggningssägare är det viktigt att se över sitt elhandelsavtal. Plötsligt är det inte bara inköpspriset som är viktigt utan även vad elhandlaren är villig at t betala för utlevererad el. Betalnngsvilligheten varierar stort mellan elhandlarna.

Bygglov: Följer solpanelerna takfalet eller fasaden brukar det i allmänhet inte krävas något bygglov. Det kan dock vara bra att ringa till Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande instans) och rådfråga om installationen. Det kan finnas planbestämmelser som är vägledande eller om byggnaden är K- eller Q-märkt. I sällsynta fall kan Fösvarsmakten ställa krav på montaget.

Försäkringsbolaget: Det är klokt att ta en dialog med försäkringsbolaget. Dels att anmäla att installationen görs och att huset därmed får ett högre värde, dels för att ta del av erfarenheter, råd och vägledning kring svaga punkter i den här typen av installationer.

Återbesök: I samband med upphandlingsavtalet kan det vara klokt att begära ett återbesök av installatören efter att anläggning-en tagits i drift. Dels för att få en genomgång av funktion och produktion, dels för att kunna ställa frågor kring driften.

Finansiering: Vissa banker har speciella sollån, vilket innebär att solanläggningen fungerar som säkerhet för lånet. På så vis kan fastigheter som är fullt belånade beviljas lån för en solinvestering genom att anläggnngen ses som en säkerhet för investeringen. Intressant är också är att solelsanläggningen ökar värdet på fastigheten, vilket innebär att den nedlagda investeringssumman helt eller delvis kan fås tillbaka vid en framtida försäljning av fastigheten. På så vis blir solanläggningen en kassaskåpssäker investering.

Arbetsförhållanden: Det har under senare tid uppkommit diskussion kring arbetsföhållanden i branschen. Det kan vara på sin plats att ställa frågor kring detta till leverantören och installatörer för att säkerställa att villkoren är acceptabla och följer svensk lagstiftning. Mer information kring detta finns att läsa på branschorganisatonen Svensk solenergis hemsida (www.svensksolenergi.se).

Åska: Ska anläggningen monteras på en plats med frekvent åska bör installatören informeras kring detta. Det finns åskskydd att tillämpa på såväl DC- som AC-sidan av växelriktaren. Åska är enligt Länsförsäkringar en av de vanligaste orsakerna till försäkringsärenden på solcellsanläggninar.

Näringsfastighet: Om din gård räknas som näringsfastighet kan särskilda skatteregler gälla om du vill sätta paneler på ett ladugårdstak, även om du tänkt använda det mesta av elen i boningshuset. Är du lantbrukare finns stora skattefördelar och gynnsamma avdragsmöjligheter för lantbruksnäringar. Det är även stor efterfrågan på mark till solkraftsparker vilket kan ge goda möjligheter till fördelaktiga arrendeavtal. Periodvis stöttar Lantbruksverket investeringar av förnybar el och drämed solelsinvesteringar. Undrsök via revisorn eller Lantbruksverket direkt.

Skugga: Gör gärna skuggnngsstudier, skuggade paneler ger lägre eller ingen produktion. Finns det risk för skuggor finns det optimerare att tillämpa som i vissa fall minskar produktionsbortfallet.

Laddstationer för elfordon: Som villaägare är det bra att passa på att montera en laddstation för el-bilen då också dessa omfattas av den gröna skattereduktion-en. Många installatörer ger generösa erbjudanden på laddstationer.

Övervakning: Det är bra att ha en kontinuerlig kontroll över vad anläggningen producerar, dels i realtid, dels i ett längre perspektiv. På så vis kan man följa anläggningens produktion och hålla kontroll på att solpanelerna producerar som det var tänkt. Geom att lära känna produktionen kan man också till viss del anpassa sin elanvändning efter solelsproduktionen och på så sätt öka egenanvändningen och täckningsgraden.